Jag har ju då insett efter 2,5 månad som mamma att jag är väldigt lyckligt lottad med världens snällaste och lugnaste bebis. Såhär kan t.ex en dag se ut:
- Sova minst 7h varje natt med 1 amningsuppehåll/blöjbyte på 20-30 minuter
- Bebis sover i egen säng
- Bebis kan ligga ensam i vagn/gym/nest dagtid
- Äta frukost, lunch och middag i fred (jag & Serge tillsammans)
- Duscha och gå på toa är inga konstigheter
- Städa, tvätta, fixa inga problem
Min fråga är nu om jag varit bortskämd som irriterat mig på att jag inte får sova mina 8h i sträck per natt längre?
// I just realized after 2,5 months as a mother that I'm very lucky with the most calm baby in history. A day in our life may look like this:
- Sleep at least 7h with 1 feeding session/diaper change of 20-30 min per night
- Baby sleeps in his own bed
- Baby is happy alone in his carrycot/baby gym/babynest daytime
- Eat breakfast, lunch, and dinner undisturbed (Serge & I together)
- Shower and go to the bathroom is no biggy
- Cleaning and washing is no problemo
My question to you is if I've been too spoiled being bothered not to sleep for 8h in a row each night?
0